Jag bara måste skriva lite om mina sköna killar! Kolla in den här lilla killen. Han ligger här och softar samtidigt som Stefan kammar hans öron och grejar med honom!
Hela tiden med på precis allt. Skall vi äta och dukar fram. Vilka två sätter sig på platserna där det står framdukat tallrikar. Jo Fonzen och Popcorn. Samtidigt så vet dom att det inte är deras plats så direkt när jag och Stefan skall sätta oss, så flyttar dom sig med automatik ett steg åt sidan!
Jag bara tycker dom är så himla fina och sköna killar och lyssnar på allt man säger till dom!
Jag vet verkligen inte vad jag skulle göra utan dom här små trollen. Jag skulle inte vilja ha en enda dag utan mina fina vovvar. Dom ger så himla mycket hela tiden och man kan liksom inte ha en tråkig stund! För det händer alltid någonting!
För någon som inte har hund så kan det kanske vara svårt att förstå. Jag skulle rekommendera alla att skaffa hund alla dagar i veckan, men tänk på att man blir väldigt bunden. För mig har det aldrig varit ett problem. Tidigare åkte jag hem varje lunch även när jag bodde inne i stan. Jag hade pratat med min arbetsgivare på den tiden att jag ville ha 1,5 timmas lunchrast för att kunna göra detta. Det innebar i sin tur att jag fick börja tidigare eller sluta senare, men för mig var det en förutsättnig för mina killar måste få sin promenad eller möjlighet att kissa mitt på dagen. Så gjorde jag varje dag mellan 2000-2015
Nu för tiden som jobbar Stefan hemifrån och hundarna har sällskap stora delar av dagarna och han förlägger sitt jobb på det sättet att om han måste åka till en kund så planerar han så att hundarna inte är ensama mer än högst 4 timmar.. Vilket är fantastiskt så jag behöver aldrig tänka på detta nu. Jo det har väl hänt någon enstaka gång att han jobbat i en annan stad och jag varit tvungen att åka hem, men det händer några gånger om året kanske.
Att ha hund är självklart ett ansvar, men den glädje det ger tillbaka är svår att förmedla till någon som inte haft hund! Jag kommer aldrig vilja vara utan hund. Dom är liksom mina bästa kompisar!




Hej Ewwa, Ja, jag tänkte lite samma sak när mina stora blev sjuka och vi hade 4 stycken…men det gick liksom inte. Jo visst är friheten skön, men för min del blev det mer en fråga om hur mycket man använder den kontra hur mycket jag värdesätter de där små liven. För mig blev det lite som när jag inrett ett gästrum i alla mina lägenheter, våningar och hus. Tills jag en dag insåg att varför inreder jag för något som händer så sällan…hahahah, lite så tänker jag. Det finns ju hundpensionat om man vill. Men visst kan jag förstå känslan att vilja känna på. Skall bli roligt att se vad du kommer fram till så såsmåningom. Men det är självklart bra att pröva på sin frihet när man får chansen så jag förstår du ser fram emot den. 🙂
MVH
Berith