Redan den 7 februari deklarerade jag att jag ville ha en köksträdgård. Det var också anledningen att jag i januari besällt fröer på postorder för att göra lite förodlingar. Inte kunde jag ens ana då att det skulle bli så här bra! Drömmar är en sak och verklighet ofta något lite annorlunda!

I början av mars började jag få dåligt samvete för att inte ha startat grävningen men runt den 15 januari (när jag egentigen planerat att sätta ut en massa under fiberduk) då började vi på allvar ta tag i denna del av trädgård som bara liknade en del av skogen vi har på allmäningen.

Jag opererade mig den 22 februari och fick inte lov att anstränga mig på 3 veckor så detta var första tillfället när jag faktistk började jobba igen, och alla som känner mig vet att jag tvekar inte på lite hårt arbete!

Träd sågades ner. Buskar togs bort.

Massor av sly togs bort och i en liten hage bredvid oss studerade hundarna vad vi sysslande med!

All denna mark har vi inte gjort något med i alla år för vi har inte riktigt vetat vad vi skall göra!

Åtskilliga träd hade blivt nedsågade redan innan så det fanna hur mycket rötter som helst och sedan bara berg mer eller mindre. Den första delen gällde det bara att få pallkragar på plats och man kan verkligen inte ana vad som skall komma på dessa bilder!

Sedan började grävningen och då koncentrerade vi oss bara på den del där själva pallkragarna skulle stå för att jag skulle kunna göra mina utplanteringar. Vi grävde och grävde för att komma ner en bit och få plan mark! Dessutom var vi hela tiden tvugna att ta hänsyn till där berget dök upp.

Nu gällde det att fort som attan få pallkragarna på plats som Stefan dessutom målat svarat medans jag legat i sängen och försökt krya på mig efter operationen, så dom stod bara på lagret och väntade!

Vi grävde och grävde, och sedan skulle det fyllas med makadam läggas markduk och sedan gårdsgrus. Vi åkte flera vändor till ”Allt i mark” och körde skottkärror som galningar.

Sedan fick vi pallkragarna på plats. Jag åkte ensam flera vändor för att hämta 60 säckar jord som jag sedan bar från bilen och tömde i pallkragarna och blandade med gödsel som jag också hämtat (jo jag var mer än mör den dagen men när jag tar mig för något så kör jag bara på)

Jag fick snabbt ner mina plantor. Lade dubbla lager fiberduk och på vissa lite mer känsliga plantor blev det även ett isolerlock! Färdig (så långt)

Sedan har det hänt mycket. Mycket har grävts ut. Berget har tagits fram. Det har byggt en isolerad altan ovanpå berget som skall bli vårt framtida växthus. Vi har tagit fram ännu mer av berget. Lagt dit ännu mer makadam…och så har vi på en dag byggt ett helt underbart staket som verkligen ramade in det hela.

Vad kan jag säga! I bland överträffar verkigheten drömmen! 🙂 🙂 🙂 Staketet blev så himla vackert. där har Stefan stått och sågat till varenda staketpinne i rätt längd (kuperad mark) och gjort identiska små spetsar på dom! Wow säger jag bara!

Nu har vi så klart alla ytor runt omkring kvar men detta är som ett litet paradis. Jag hittar inget annat mer passande ord och jag är verkligen lycklig över detta! Hundarna verkar vara detsamma för Fonzen kan vi nästan inte få därifrån!

I morgon skall vi klippa gräs och piffa lite. Fylla på med mer gårdsgrus (det blir en tung dag 🙂 🙂 hihihihi). Det finna massor av jobb kvar, men början bådar verkligen gott. Jag älskar redan min lilla köksträdgård och jag kommer hela tiden på nya sätt att odla. Vet ni att jag har redan fyra paprikor och har redan satt om plantor för både gurka och bönor så jag inte står utan.

Det är något alldeles visst med att plocka alla grönsaker för middagen i sin egna trädgård. Det handlar inte så mycket om kostnad som om smak och vetskap av vad man stoppar i sig.

Det kommer bli så fint när allt är klart. Jag vågar jag inte ens tänka på när växthuset kommer på plats! Jag tror att Sankte Pär får nog ändra adress efter detta! 🙂  🙂