Just nu är det träning som gäller för mig! Jag åkte direkt efter jobbet och till gymmet. Stod på en Stair-master i 30 minuter och cykling i 15 minuter och sedan tuff styrketräning i ytterligare 45 minuter. När jag gick i från gymmet så skakade benen. Härlig känsla!

Det finns inget som heter ”jag orkar inte”, ”jag vill inte”, eller ”jag är trött”. Det är för min skull jag gör detta inte för någon annan utan för mig själv. Hur kan man inte vilja sitt eget bästa? Det är den typen av diskussioner man får ha med sig själv.

Vägningen gör jag också varje morgon, oavsett om det resultat som visades dagen innan ökar lite så väger jag mig varje enskild dag. Då kan jag själv dra slutsatser av hur olika mat påverkar mig och min vikt och förstå vad som är bra och påverkar just mmig, och på det sättet lär jag mig massor hela tiden om min egen kropp.

Upp med håret i en klämma i bak och sen är det bara att köra….

Nu när man blir lite äldre som jag (51 år) så är det ännu viktigare att tillse så man inte har en bilring på magen för just det är farligt med avseende på hjärtsjukdomar och jag vill göra allt jag kan, och som är möjligt för att jag skall få vara frisk och ha hälsan så länge som möjligt. Den enda person som kan påverka det är faktiskt jag själv! Jag är ansvarig för min egen hälsa till 100%.

Det jag tycker är viktigt är att man ser till att man inte har något fett runt magen. Det kan nämligen leda till diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och även demens. Därför är jag inte riktigt med på debatten som pratar om kroppspositivism och att vi skall acceptera våra kroppar som dom är oavsett. Självklart skall vi tycka om våra kroppar men det får inte leda till att vi inte lägre bryr oss, eller tycker att det är ok att vara tjocka. Det får inte bli så att människor helt plötsligt får en ursäkt att inte göra något åt sin övervikt eller eventuella fettma. 

Sen skall vi självklart acceptera våra egna kroppar på andra sätt och inte hålla på och förändra allting. Men det är min högst personliga åsikt så klart.