Han mår bra och ingenting allvarligt hände. En sak lärde jag mig, att han skriker mer än han behöver när han har ont. Jag har haft en sådan liten ”fröken” som jag kallar det för. Gullunge…är han! Men jag har lovat mina vovvar att rädda dom från allt ont, och jag lyckades med det! Han tittade på mig med stora ögon när jag dragit ut den och höll upp tassen lite till för säkerhets skull! Sötnos 🙂

Så lille Popcorn som var så orolig och absolut skulle sitta på mig nästan när jag undersökte Fonzen för att se att allt gick rätt till. Han somnade också som en stock när allt var över. Lika stressigt för honom att se sin lille kompis vara så ledsen.

Detta är några av mina favoritbilder på mina små vovvar. Så himla söta ihop och man ser att dom gillar varandra. Så avslappnade i varandras sällskap!

Jag känner stor tacksamhet att inget värre hände, för man vill inte att en liten vovve skall börja sin levnadsbana med att skada ett ben.