Denna eftermiddagen slutade tyvärr på ett oerhört sorgligt sätt. Vi var några kollegor som skulle åka och hälsa på en av våra kompisar som har cancer! När vi kom fram och ringde på dörren på det Hospice han nu bor på så öppnade personalen och vi talade om vårt ärende och vem vi skulle besöka. Då skakade hon på huvudet, och vi trodde att han kanske hade en dålig dag i dag och därför inte önskade något besök. Den sorgliga sanningen var att han tyvärr hade avlidit under dagen! Stor sorg och lite chock-artat så började tårarna rinna på oss då vi inte fick möjlighet att säga farväl!
När jag åkte hem kom jag att tänka på att det hade varit en ovanligt vacker dag idag…och när jag tittade mot horisonten på himlen så såg jag hur otroligt vacker himlen var, och min fasta övertygelse är att det var våran Frank´s sätt att vinka hej då! På sitt moln där uppe så är jag säker på att han sjöng han ”My way”.
När jag kom hem så drog jag på mig mina träningskläder och trots att jag inte hade någon energi kvar så gled jag fram i löpning och det kändes som Frank bar mig fram! Jag sprang mot horisonten och såg den vackra himlen i gult och rött där solen gick ner och jag är säker på att det var Frank! Tårarna rann och Frank sa till mig att ”använd dina lungor Berith, du som har lungor använd nu dom så länge du är frisk”och ”sitt inte hemma utan se till att göra det mesta av ditt liv”! Jag vet verkligen inte vad som hände men jag sprang och sprang och det gick som en dans….. och jag är säker på att det var Frank som visade sig en sista gång!
Frank vi kommer alltid att minnas dig som den fantastiska person du var, bullrig och högljudd och vågade alltid säga vad du tyckte…i början när jag lärde känna dig så hoppade jag högt varje gång du dunkade näven i bordet när du blev arg och din stora guldlänk som slog i bordet! Varenda gång flög jag upp ur stolen…det tog mig säkert ett halvår innan jag började vänja mig vid detta men det var en del av din enorma charm. När jag lärde känna dig så visade du den fantastisk varma person du var som alltid hade en minut över och alltid pratade ett ord med alla. Alla var lika viktiga för dig oavsett rang eller titel! Frank vi kommer alltid att minnas dig som den glädjespridare du var! Varje år brukade vi åka ut till Kössö till chefens sommarstuga och göra mat, och då var det du som skulle laga mat, du bestämde matsedeln och jag och Ola var med och handlade och vi var som små barn som bara gjorde som vi blev befallda…och när jag och Ola ville ha efterrätt…så sa du bara NEJ inget socker…hahahahah och jag och Ola fick bara göra som du sa! Vi drog vagnen, hämtade varorna som du bestämt….packade kassarna..och du bestämde! 🙂 🙂 Du kommer alltid ha en plats i mitt hjärta!
Frank tack för allt och tack för den fina himlen idag! Stor bamsekram //Berith