I dag har jag då varit på mitt 4:e läkarbesök för att få ytterligare provsvar på senaste provtagningen.

Jag talade även om för min läkare att jag tagit saker och ting i egna händer. Att jag ”kastat upp allting i luften” som jag själv torr på med frukost, lunch och middag och mellanmål där i mellan. Att jag varit tvungen att börja om på 0 för att alls få kontroll på min ”galopperande vikt”. Jag talade även om att i de sista 4 veckorna har jag bara ätit 800-900 kalorier om dagen för att kunna hålla min vikt. Vad tyckte han om det? Att jag ovanpå det är tvungen att göra av med minst 800 kalorier om dagen genom träning för att kunna hålla vikten och man fortfarande påstår att ingenting är fel? Tur att jag är envis annars hade jag nu vägt 85-90 kg.

Jag kan inte tolerera att någon jämför mig med någon annan patient. Att säga ”att jag skall vara glad för jag är inte tjock” om man behandlar sina patienter på det viset och undrar varför stor del av befolkningen är överviktig för man inte tar varje enskild individs problem på fullaste allvar, jag då kommer vi i framtiden ha ett stort problem.

Jag har tidigare haft ett möte med två läkare som sagt ungefär samma sak ”att jag som är så vältränad” att ”då skulle jag se vederbörandes andra patienter”. Om inte ens sjukvården har lärt sig att vi alla är individer, då vet jag inte vart den här världen är på väg. Om jag inte hade haft min kämpar-anda så hade jag gått hem och blivit ännu mer deprimerad av att min balans i kroppen är helt satt ur spel och jag hade blivit en av de överviktiga i statistiken.

Det är kanske inte det vi tänker på när vi ser någon med övervikt. Att problemen kanske är dom övermäktiga. Att dom inte själv kan ta sig ur sin sist och äter dom lite till spelar det faktiskt ingen roll för det gör varken från eller till. Jag förstår dom helt och hållet!

Man måste vara frisk och en fighter för att ta sig igenom sjukvårdens attityd och man måste själv ha svar på tal. Det är min erfarenhet från tidigare men ännu mer nu, för detta trodde jag på fullaste allvar att jag skulle få hjälp med. På samma sätt som jag trodde att jag skulle få hjälp med min wiplashskada när jag krockade, men även där hade jag fel. Sjukvården som vi betalar dyra skattepengar för är ingenting annat än usel!

I dag har jag i alla fall varit på mitt läkarbesök. Provsvaren såg inte bara bra ut, utan dom var superbra!!!??? Blir jag glad. Nä tyvärr inte för jag vet att något är fel och det är frustrerande. Nu skall jag beställa en tid hos en gynekolog i morgon för att se om det är östrogen som jag behöver. Om det är klimakteriet som spökar! Fortsättning följer. Fram tills dess att någon kommit på vad som är fel så fortsätter jag min nya plan som åtminstone verkar ta mig i rätt riktning även om även jag vet att det är helt fel att bara äta 800-900 kalorier om dagen!

Eftersom jag inte får någon annan hjälp än mitt eget pannben så får jag ta den enda framkomliga väg som finns just nu så jag fortsätter att äta mina knappa 800-900 kalorier om dagen och ni som läser här och har lärt känna mig  vet att detta är helt emot ALLT vad jag tror på. Men när inget annat hjälper och min kopp är helt ur balans så ser jag ingen annan utväg just nu.

I morgon bokar jag tid hos gynekologen som tydligen skall kunna konstatera om det är östrogen som jag behöver behandlas med under en tid!