Tränade du i går?


I går tog jag beslutet att efter arbetsdagen åka direkt till gymmet och träna. Jag insåg redan på morgonen att jag inte vill avsluta min första arbetsdag med att gå en promenad där ute i mörkret. För att underlätta den känslan bestämde jag mig för att gå till gymmet.

Jag är den som brukade träna på gym minst 5 dagar i veckan men gärna 6 ggr, men när jag kom i klimakteriet så mådde jag så dåligt att jag inte kunde träna. Det var då jag startade med promenader, och jag har inte tränat regelbundet på gym sedan 2015! Tränat har jag gjort men inte lyft vikter, bara några få gånger i somras men det gick inget vidare. Jag fick till baka min muskelsvaghet och det gav inte mersmak så jag bestämde mig för att fortsätta med mina promenader ett tag till.

Så hur tänker jag nu då undrar kanske ni? Jo jag tänker sakta men säkert ta mig tillbaka, men i ett lugnt och stadigt tempo med framför allt promenader på löpbandet och sedan lyfta lite vikter för att få tillbaka min grundfysik med avseende på muskler!

Jag hade lite grubblerier igår innan jag gick dit och försökte ångra mig i något ögonblick, men jag tvingade mig själv att ”bara göra det”. Det är det enda rätta vid sådana här tillfällen! Det är att tänka ”ok Berith skulle du stannat hemma från jobbet…????” Eftersom jag aldrig är hemma från jobbet så vet jag svaret på den frågan och träning är för att behålla hälsa och för att få vara frisk så det är bara att pallra sig iväg! Vi gör val hela tiden!

Känner mig fantastiskt stolt över mig själv och när jag kom hem så fick jag spenatlasagne och en god sallad gjord på tomater, fetaost, oliver, tomater och ruccola! Mums!

Jag kommer med all säkerhet att få enorm träningsvärk i dag med det är det väl värt! Då känner jag att jag har gjort något bra!

Så nu kommer de närmsta veckorna bestå av träning och skärpning av maten för att komma ner mina kilo. Jag lever som jag lär, och väger mig varje morgon efter första toalettbesöket. Nu tänker jag jobba mot mitt mål och jobba mig sakta men säkert dit för att sedan hitta tillbaka till min perfekta ”hålla vikten kontroll”.

Kan jag så kan ni, det är allt jag säger!

Allt detta är egentligen tack till min 84-åriga mamma. Om inte hon hade hjälpt mig när jag kom i klimakteriet för nu snart 1,5 år sedan så vet jag inte var jag varit. 🙂 Tack söta mamma jag har så mycket att tacka dig för! Envis är bara förnamnet! 🙂

Så nu kör vi på och lägg ingen vikt vid fåniga kommentarer om ”skall du sluta träna när februari är slut” utan kör på och visa att du gör det för din skull och för att var frisk och hälsosam för ett långt och bra liv. Vi ser framåt, och aldrig bakåt för det finns inget värde i det. Kom igen nu så kör vi på!

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.