Tyvärr lämnade min mamma jordelivet i tisdags kväll den 24 februari, 92 år gammal och finns inte längre med oss! Tårarna rinner när jag skriver detta. Min mamma var det bästa mamman någon kan ha. Hon fanns alltid där. Hon var klar ända in i det sista men hennes hjärta orkade inte längre. Ena sidan av mig tycker att det var bra för henne att få lämna nu, hennes kropp orkade inte mycket mer, men jag saknar henne självklart så otroligt mycket. Hon var en riktig tuffing!

Detta fotot är från hennes 90-års dag som vi firade hemma hos mig. Jag fixade 3-rätters enligt min mammas önskemål.

Så här såg dukningen ut inför hennes kalas!

På fotot nedan från vänster: Min storebror Jonny står upp bakom soffan, Jonnys fru Marie, min storasyster Anita, Anitas man Micke, min man Stefan och så min lilla mamma.(taget vid en annan sammankomst)

Min mamma var den bästa du kunde tänka dig. Hon var generös, hjälpsam och alltid glad! Hon såg alltid till att vi barn fick det vi ville ha. Jag har bara goda minnen och jag tror att jag är ganska lik henne på många sätt! Hon var också tuff men hon behövde vara det för att klara att uppfostra 3 barn och en man med Alzeimers sjukdom.

Min mamma och jag hade ett speciellt band

Jag och mamma har varit igenom ganska mycket. Min pappa fick Alzeimer som startade redan när jag var bara 8 år. När mina större syskon flyttade till Stockholm för studier och jobb senare, så var jag och mamma ensama och vårdade pappa med hjälp av en hemsamarit som kom dit strax innan lunch dom sista åren.

För mig betydde det att jag åkte direkt från skolan för att ta hand om pappa. Det var inte tal om att träffa kompisar. Jag var tvungen att fixa middag (som mamma ofta förberett eller hemsamariten) och mata honom eftersom han inte åt själv. Mamma jobbade fram till 22 på kvällarna.

På helgerna hittade jag och mamma ett sätt att få lite egen tid. Vi hade beslutat att jag fick gå på disco på fredagar och mamma gick ut och dansade till dansband på lördagar. Det var tufft men också väldigt rolig tid. Vi kom varandra kanske ännu närmare än man vanligtvis gör. Vi var inte bara mamma och dotter, utan vi hade också ett uppdrag.

Min pappa fick jag tyvärr aldrig riktigt lära känna på djupet när han var frisk för då var jag fortfarande så liten. Men jag älskade så klar min pappa och var så snälla som jag bara kunde vara mot honom dom åren jag och mamma vårdade honom. Att jag aldrig fick möjlighet att lära känna min pappa när han var frisk är så klart något som jag är ledsen över, men jag har haft en fantastisk barndom och allt detta har format mig som person och den jag är.

Mamma jobbade kvällar

Mitt jobb bestod i att säkerställa att pappa inte var ensam och hålla honom sällskap, fixa middag och läggning.

Jag fick fixa maten och mata min pappa för att han inte längre kunde hantera kniv och gaffel. Jag fick duscha min pappa på kvällarna men sedan kom han ändå naken ut med kalsongerna på huvudet för han visste inte vad kalsonger var. Se till att han fick sin medicin innan läggdags och natta honom. Vilket många gånger innebar att han gick upp och bäddade i badkaret och då fick jag göra om och göra rätt. Det är en speciell situation för en ung tjej.

Allt det där och mycket mer gjorde att jag växte upp ganska fort och fick ta ett stort ansvar för min far. När jag var 19 år så gick min far bort och därefter flyttade jag till Göteborg 14 dagar senare. Jag kände att jag behövde starta mitt liv. Jag fick då bo hos min storasyster dom första månaderna i Göteborg innan jag köpte min första bostadsrätt i Kallebäck i Göteborg. Min syster hade påbörjat sitt jobb som polis i Göteborg efter avslutade studier i Stockholm. Min storebror jobbade som yrkesmilitär Skövde efter avslutade studier på militärhögskolan.

Jag älskar dig mamma!

Du är den bästa mamman jag någonsin kunde få, och jag kommer sakna dig för alltid! Den sista fina bilden som min storebror tog. Hon ville ha diadem på sjukhuset då hon inte hann få med sig det. Då köpte min bror ett set om 3 stycken varav ett av dom var detta. Sjävklart var hon inte sen att ta på dom!

Jag lovar att alltid ta med mig den glädje du gav mig! Den där lite tokiga glädjen att sjunga på morgonen, dansa när man känner för det och alltid vara positiv och glad. Det vet jag att jag har fått från dig! Du kommer finns med mig föralltid!

Nu kan du förenas med pappa och Bossarna i himlen (Bossarna är = alla hennes vovvar) 1000 kramar och pussar från lilla Bibbi!