Nu har jag tagit bort bandaget och då inser man hur stort det är! Läskigt är bara förnamnet, men jag blir samtidigt väldigt tacksam vilken fantastiskt jobb som är gjort!

Känner mig lite som i ”när lammen tystnar”. Jag trodde inte att det döljde sig något så läskigt bakom allt bandage. massor av blod som satt fast…huh! Jo jag har sett bättre ut, men om jag nu skall visa er hur det ser ut så måste jag ju göra det på riktigt!

Svullen och blå överallt!

Jag är blå och tejpad överallt. Blåmärken som flyttar sig under ögat och väldigt svullen!

Ingen fräsch bild men detta är sanningen, och jag mår ungefär som jag ser ut. Så ni som är vana att se mig glad vet att jag kanske inte mår 100%, men jag mår lite bättre än jag ser ut! Jag vågar inte riktigt le för jag tycker att det sträcker över allt och jag vill inte riskera något nu så här tidigt.

Jag trodde nog att jag skulle vara mer ok, fortare än vad jag förmodligen kommer att vara! Jag får inte anstränga mig, då jag inte skall får pump med tanke på alla sår jag har så det inte börjar blöda!

Jag känner mig glad över att jag har gjort detta. Att jag vågade. Jag har haft så många besvär senaste tiden och jag har tvekat, men jag är väldigt glad över att ha gjort det! Nu skall bara allt läka. Jag måste tvätta håret i helgen och det är jag lite rädd för men ett steg i taget!

over and out….