En dag denna veckan så blev jag uppringd för en intervju med anledning av att jag tidigare under året just hamnat i klimakteriet. Ett viktigt ämne tycker jag. Då när jag själv hamnade där och inte förstod var det var och senare, nästa 6 månader senare, sökte hjälp för något jag fortfarande inte visste vad det var utan trodde jag var allvarligt sjuk.
När jag mer än 4 månader senare fortfarande inte visste var det var så var det med hjälp av min mamma som konstaterade att det var klimakteriet, så fick allting en helt annan innebörd. Jag insåg plötsligt att från att hela livet ha fokuserat mycket på träning så fick jag lägga om min syn och lägga mer eller rmindre allt fokus på vad jag stoppade i mig i stället. Träna kunde jag inte för jag hade fått yrsel och det snurrade så fort jag ansträngde mig för mycket.
Min kropp hade gått ner till minimal förbränning och för att komma tillrätta med problemen så var den första jag var tvungen att göra var att rätta kosten efter förbränningen. Man kan säga att det var en 6 veckor lång process att komma in i, och förstå hur lite jag förbrännde i förhållande till innan! Bara att förstå detta var en enorm aha-upplevelse för mig.
Mitt driv var min vikt. Jag hade gått upp 10 kilo på kort tid som ingen kunde förklara vaför och jag kom till en punkt när jag bara kände NEJ och STOPP. Innan hade jag mest känt desperation, och varit ledsen. Mina egna kläder fick jag inte på mig så jag bestämde mig tvärt. Gick och köpte 1 nytt set i storlek 44 på Lindex så att jag åtminstone hade något som jag fick på mig.
Därifrån var det min egen starka vilja som gällde…
Jag hoppas att jag med min berättelse kan hjälpa någon enda männiksa. Jag är rädd att det sitter massor av kvinnor där ute som har precis samma probelm och inte får någon hjälp. Kan jag hjälpa en enda människa med min berättelse så är jag glad.
I dag har jag gått ner alla kilon och väger 66 kg till mina 173 cm. Jag fortsätter min resa och skall ner några kilo till men jag vill dela med mig för det behöver inte vara så svårt och komplicerat. Framför allt är nycken till att framgång att man förstår varför kroppen helt plötsligt inte alls behöver samma mängd mat längre!
I dag har jag lyckats med konststycket att på några månader gå ner totalt 18 kg…dessutom var det inte speciellt svårt när jag väl förstod orsak och verkan! Kan jag så kan ni det lovar jag!
Jag känner mig oerhört stolt över mig själv, men jag vill också vidarebefodra det jag lärt mig på denna resa till så många jag bara kan! Ingen skall behöva gå runt med den känslan och själv fick jag kasta upp allting i luften jag tidigare trott på avseende träning och mat!
