Kan det vara så att 2019 skall bli året som jag gifter mig!? Stort bröllop, litet bröllop, hemligt bröllop! Klädsel? Fest? Ring? Bröllopsresa? Frågorna är många!

Ni vet att jag visade er en ring i slutet av 2018. En ring jag valt ut att jag vill ha, en ring som är designad av samma leverantör som min förlovningsring (min förlovningsring är inget extra bara en fin ring i vitguld och en modell som jag ville ha den)

Här nedan ser ni en bild på den jag vill ha fast jag vill ha den i vitguld! Men modellen är den jag vill ha!

Vi förlovade oss den 10 april 2004 och tanken var att vi skulle gift oss redan samma sommar, som traditionen bjuder, inom ett år. Vi skulle gifta oss på en klippa vid vårt sommarhus, men livet ville annat! Bara några veckor senare fick jag en diagnos med caner i underlivet och världen rasade för mig! Akut operation. Jag ringde mamma och frågade om det var nu jag skulld dö!? Jag kunde inte förstå. Var inte beredd!

Jag som alltid varit orädd för allt, så även för döden. Trodde jag? Nu många erfarenehter senare vet jag att döden kommer förr eller senare, det är faktiskt det enda vi med säkerhet vet om livet. Jag lärde mig den gången att det är ingen idé att oroa sig i förväg. Det leder ingen vart, bara till ett totalt mörker. För hur många kontroller måste du gå igenom de kommande åren. Först ofta, sen lite mer sällan…och efter flera år blir du friskförklarad!

Jag tappade känslan för att gifta mig. Den blev inte viktig. Inte för mig och inte för Stefan!

Många uppfattar mig i bland som tuff och okänslig, men jag är allt annat än det, men jag har lärt mig leva med så mycket ovisshet att den gjort mig till den person jag är i dag. Jag ser ingen mening med oro. Jag ser ingen mening med att älta. Jag ser ingen mening med att gräva ner sig utan jag reser mig ”borstar av mig” och går vidare av den enkla andledningn att motsatsen inte leder någon annanstans än till ledsamhet och nedstämdhet och där trivs inte jag.

Själv tycker jag att min inställning att inte oroa sig hjälpt mig väldigt mycket! Jag tar dagen som den kommer och vet att jag inte kan styra över morgondagen!

Nu känner jag mig redo igen! 🙂 Vi får se om det går bättre denna gång! Det får ödet bestämma!