Cellprovstagning och panik inför ingreppet!


I dag blev det en väldigt tidig morgon för mig så jag hann inte riktigt med själv. Jag skulle nämligen på cellprovstagning och panik inför ingreppet klockan 07:30. Dessutom skulle Stefan skulle hämta bjälklag klockan 07:00 så fick han skjutsa mig redan tidigare så att både jag och han skulle hinna i tid.

Cellprovstagning och panik för ingreppet
Cellporvstagning och panik

Cellprovstagning är det värsta jag vet

Att ta cellprov är bland det värsta jag vet! Jag har tagit bort en bit av livmoderstappen då jag har haft cellförändringar för många år sedan. En tid jag helst vill glömma. Jag måste därför gå på kontroll fortfarande 1 ggr om året och det är bland det västa jag vet. Det är nog det enda som jag verkligen måste stålsätta mig för att göra!

Att samla kraft för detta ingrepp

Så varför känner jag så inför detta ingrepp. Då när man hade opererat bort en del av min livmoderstapp var jag tvungen att gå på undersökningar var trejdemånad. Detta eftersom man måste säkerställa att inte några fler cellförändringar uppenbarade sig. Jag fick gå till en manlig gynekolog som måste haft något fel i huvudet. Pervers är jag säker på att han var. Han stoppade in allehanda rostfria skohornsliknade prylar och det var en sådan förfärlig upplevelse. Det verkade som att ju ondare det gjorde på mig, desstå bättre verkade han tycka att det var. Det gjorde något så fruktansvärt ont! Sedan kom jag till en annan gynekolog av en annan händelse som gjorde samma prov. Det visade sig att det inte alls kändes så förfärligt som det gjorde när jag var hos honom de senaste 3 åren 4 ggr om året! Inte heller stoppade dom upp massa konstiga saker. Efter det besöket och efter 3 år hos idioten så vägrade jag att gå dit.

Som en spänd fiolsträng

Sedan dess är jag som en spänd fiolsträng när jag skall göra detta och det underlättar inte direkt. Det känns att ta dessa cellprover, men med mina upplevelser i bakfickan så är det ungeför 100 gånger värre än det borde vara! Jag kan inte säga varför det är så eftersom jag nu vet att det inte är så förfärligt men det sitter kvar på något konstigt vis.

Så därför är detta ingen bra måndag men så fort jag gjort detta så skall jag glömma skiten och inte fundera på när jag skall göra det nästa gång. Så till er som skall ta ett sådant prov vill jag säga, att om ni kommer till en gynekolog och det gör ont och dom gör likanande som ovan. Byt genekolog, gör inte som jag och gå kvar för att ni tror att det skall vara på det viset.

I dag blev dock en riktigt vändning för mig. En supergullig tjej som var gynekolog hjälpte mig och när hon var klar så hade jag inte ens märkt vad hon gjort! ”Jag älskar dig” utbrast jag i ren och skär glädje. Hon blev så himla glad och sa att jag hade gjort hennes dag! Så underbart!!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.